Att återställa Motala ströms gamla strömfåra vid Ljungsbro är ett bra sätt att öka den biologiska mångfalden

Den politiska diskussionen om bevarande av, återställande av, samt hur vi ska göra för att öka den biologiska mångfalden i Linköpings kommun är mer eller mindre obefintlig. Det är beklagligt eftersom så mycket bygger på det, främst alla de ekosystemtjänster som både natur och människa behöver för att kunna existera. Bin och andra insekter behövs för att pollinera olika växter, ytterligare insekter samt fåglar håller skadeinsekter i schack, osv. , osv.

Genom norra delen av Linköpings kommun rinner Motala ström, Vätterns utlopp till Östersjön. Här har flera dammar och vattenkraftverk byggs och strömmen är således idag kraftigt reglerad, vilket gör att de gamla naturliga fiskevattnen är förstörda. Vid Ljungsbro har vattnet styrts om och mer eller mindre torrlagt den gamla strömfåran.
Området har trots det, redan idag höga naturvärden men genom att tappa av vatten från kraftverksdammarna och på så sätt få ett kontinuerligt vattenflöde skulle det, enligt flera källor, den biologiska mångfalden kunna ökas ytterligare, främst vad gäller fisk, som t.ex. ädelfisk.

Centerpartiet har länge stått för en stor omtanke om, och bevarande av vår natur och miljö, och har den ståndpunkten att vi som människor ska bruka våra naturresurser, inte förbruka dem. En grundbult är att bevara och främja den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald och samspelet i olika typer av ekosystem är av grundläggande betydelse för människans livsvillkor.
Skogarna, kusterna, vattendragen och grundvattnet är alla viktiga förutsättningar för livet och en hållbar utveckling, men också för avkoppling och rekreation. Vi behöver därför bevara värdefulla naturområden och biotoper, men även återskapa och restaurera områden som tidigare varit utsatta för överexploatering eller ren förstörelse. Arter som tidigare varit försvunna i ett visst område bör vi på olika sätt arbeta för att få tillbaka.

Utifrån det är det principiellt rätt att arbeta för att återskapa så många gamla fiskevattenområden som är realistiskt möjligt. Livskraftiga fiskbestånd är viktiga för den biologiska mångfalden vår fritid och fiske-, och turismnäringen. Idag är många vattendrag reglerade vilket har förstört mycket av de naturliga vattendrag som tidigare var rika på fisk.
Lyckligtvis har man upptäckt att det faktiskt går att kombinera klimatsmart energiproduktion via vattenkraft och livskraftiga fiskevatten, och därför satsas det idag på flera ställen på att bygga laxtrappor, e.d.  och öka vattenmängden även i reglerade vattendrag. Tots det anser jag att det fortfarande finns ett stort behov av, och också ekonomiskt utrymme för, att öka dessa satsningar ännu mer. Men i politiken är man inte ensam och striden med övriga partier i kommunen, som inte prioriterar natur och miljö i samma utsträckning som Centerpartiet gör, hela tiden tas.

Då Motala ström rinner genom flera kommuner vore det naturligtvis bäst om samtliga kommuner som berörs av Motala ström har en gemensam hållning och att vi alla ser positivt på att få tillbaka fiskbeståndet. Om fisk, främst laxen ska kunna vandra hela vägen mellan kusten och Vättern så räcker det ju inte med att bara Linköpings kommun vidtar åtgärder. Det bör också öka möjligheterna att att få till stånd nationella investeringar via t.ex. Naturvårdsverket, för att få en förändring.

Men även om det bara skulle vara Linköping som vill satsa så skulle det öka mängden fisk i Motala ström. Genom att vatten rör sig så syresätts det på samma gång, vilket är en förutsättning för fisken ska överleva. Ökar man tillströmningen i gamla strömfåran skapar man möjligheter även för mer stationära fiskbestånd. Dessutom kan man få ädelfisk som öring att trivas även om man bara gör delar av stömmen vandringsbar.

I det här specifika fallet är det Tekniska verken med sina kraftverk den tyngsta instansen i frågan eftersom det är där beslutet om en eventuell avtappning av vatten tas. För att ge förutsättningar för fisken krävs ungefär 2 kubikmeter vatten per sekund, vilket skulle innebära en årlig kostnad på 2 miljoner per år. Det är något som naturligtvis måste tas i beaktade. Samtidigt måste även biologisk mångfald få kosta, och eftersom det är den som gör skada på naturen som bör betala är det kanske inte så märkvädrigt att Tekniska verken ska stå för den kostnaden.

Givetvis så är den el man går miste om i klimat och miljösynpunkt bra (förnybar) och i värsta fall kommer den att istället ersättas med fossil energi, något som knappast är eftersträvansvärt.

Samtidigt finns det, vad jag förstår, faktiskt möjligheter att öka effekten på kraftverken i samma omfattning (och ännu mer) som vattenförlusten, genom nya effektivare turbiner och generatorer. Då kraftverken som ligger efter varandra inte har samma kapacitet, den nedströms tar hälften så mycket som den övre, vilket gör att mycket vatten (och energi) kastas bort. Kan man öka effekten skulle det göra att man inte förlorar pengar även om man avlänkar en mindre mängd vatten till strömfåran.

Men som med så mycket annat måst, eventuella kostnader för iordningställandet av strömmen ingå i kommunens budget och vägas mot andra satsningar inom skola, vård och omsorg och det är inte någon lätt avvägning. I det här fallet finns det vad jag förstår mycket ideella krafter som kan hjälpa till och minska kostnaderna, vilket torde göra det lättare att genomföra

Jag och Centerpartiet vill öka den biologiska mångfalden i Linköpings kommun där en ökad artrikedom i våra vattendrag är en viktig del. Vi ställer oss positiva till Motala ström som ett levande fiskevatten, för ökat naturvärde och fritidsverksamhet, om vi kan få till rätt förutsättningar för det.

Nej till trängselskatter i Linköping……eller?

Många Linköpingsbor höjde på ögonbrynen när ordet trängselskatter kopplade till namnet Linköping dök upp. Det kan vara förståeligt, samtidigt är det viktigt att ändå inse att det har sitt ursprung i ett mycket allvarligt faktum.Att vi spelar ett väldigt högt spel med vår natur, klimat och vår hälsa, på grund av de utsläpp som bilismen orsakar, vilket får katastrofala följder om vi inte gör något åt det.

Å andra sidan bygger vårt samhälle på att vi har fortsatt tillgång till bilen och vägtransporter. Det gör det hela mer komplicerat eftersom människor vill fortsätta resa och att vi behöver fortsatt tillgång till vägtransporter till och från våra företag, affärer, offentlig sektor m.m., dit varken buss, eller järnvägstrafik nånsin når ut. Däremot går idag inte utvecklingen åt rätt håll. Därför behövs nya förslag på lösningar, där ett av många just är trängselskatter.

Men trängselskatter är väl inget för Linköping, vi har ju ingen trängsel – Nej, så är det, men med trängelskatter i betydelsen miljöavgifter och grön skatteväxling kommer det hela faktiskt i en annan dager.

Fundera på följande frågor:

  • Anser du att utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen och därför påverkar vårt klimat negativt?
  • Anser du att vi behöver minska utsläppen av växthusgaser, koldioxid, metangas, etc.?
  • Fordonstrafiken kör till 90% på fossila bränslen (bensin, diesel) och bidrar starkt till de svenska utsläppen av klimatgaser. Anser du då att trafiken kraftigt måste minska sina utsläpp av växthusgaser?

Om du svarat ja på alla frågor så är vi av samma åsikt, att dagens biltrafik påverkar vår miljö negativt.

Nästa frågor:

  • Anser du att trafiken är orsak till utsläpp av partiklar som kommer från avgaser, däck och bromsar?
  • Anser du att de partiklar som trafiken ger upphov till är hälsofarliga och att människor, vuxna och barn inte ska andas in dem?
  • Anser du att biltrafiken måste minska sitt bidrag av hälsofarliga ämnen?

Om du svarat jag på alla frågor inser du liksom jag att vi har ett problem här som måste lösas.

Då har vi alltså kommit fram till att biltrafiken har en negativ inverkan på både klimat och hälsa. Nästa steg är att fundera på hur vi ska komma tillrätta med det här problemet. Och här behövs goda idéer som fungerar, där alla kan bidra.

Det finns i huvudsak två sätt att lösa det, med morötter och med piskor. Personligen föredrar jag morötter, dvs. att det ska finnas fördelar med att ändra beteende. Samtidigt behövs det vid vissa tillfällen även piskor, alltså förbud, avgifter eller liknande, som i det korta perspektivet är negativt för individen men som på sikt gör samhället bättre.

Vi behöver alltså morötter och piskor, men de ska naturligtvis användas med förstånd.

Så, vad anser du borde göras? Vilka lösningar föreslår du?

En morot är självklart att se till att vi har lättillgängliga miljövänliga transportalternativ som gör det värt att lämna bilen hemma, eller inte skaffa någon alls.

En piska är å andra sidan miljöavgifter eller helt, alternativt delvis, avspärrade gator som gör det dyrt eller bevärligt att använda bilen. Avgifterna bör gå tillbaka och finansiera miljöfrämjande åtgärder som t.ex. utbyggd kollektivtrafik.

Många lyfter också fram kollektivtrafiken som det som allenarådande ska lösa alla problem. Men ett hinder är att kollektivtrafiken kostar mycket pengar att bygga ut. Frågor som uppstår är då:

  • Anser du att kollektivtrafiken är en bra lösning för att komma tillrätta med utsläpp av klimatgaser och partiklar?
  • Anser du att vi behöver en kraftigt utbyggd kollektivtrafik?
  • Hur tycker du vi ska finansiera en utbyggd kollektivtrafik, eftersom det inte finns någon ”hemlig skattkista” att ösa ur? a) Höja biljettpriserna, b) Höja kommunalskatten, c) Ta pengar från kommunal, skola, vård, omsorg, d) Ta ut alternativa avgifter , som miljöavgifter, (eller trängselavgifter) på de som smutsar ner, sk. grön skatteväxling.

Kollektivtrafik är något vi måste satsa på, men dels kostar det, dels passar det inte alla, som t.ex många på landsbygden. Därför behöver vi flera andra verktyg också för att komma tillrätta med problemet, och alla är kanske inte alltid så bekväma. Det är värt att komma ihåg.

En närliggande diskussion är slutligen den om den ständiga utbyggnaden av vägnät, m.m. på grund av att man låter staden växa utåt, det i sin tur beroende på bilismen. Nya bostadsområden och handelscentrum långt från stadskärnan driver mycket investeringar och underhåll i asfalt och betong, i miljardklassen. Då kan man ställa följande frågor:

  • Är vi beredda att plöja ner miljarder i vägar, parkeringar, m.m. för att fortsätta att staden breder ut sig?
  • Är det inte bättre att vara nöjd med dagens vägnät, lägga pengar på underhåll av det befintliga och istället lägga alla dessa miljarder på skola, vård och omsorg?
  • Vore det då inte bättre att bygga en mer samlad stad inom stadens gränser när staden expanderar? Då kan befintliga vägnätet användas och vi slipper onödiga kostnader på asfalt och betong.
  • Vi vill alla ha en grön stad, för att det är vacker, ger möjlighet till avkoppling och för att det ger en renare luft. Därför ska inte värdefulla grönområden i staden bebyggas. Men väldigt många tomma ytor är vare sig gröna, mysiga eller värdefulla. Visst finns det i Linköping många ytor som går att bebygga, och många parkeringar som kan byggas över?
  • För att ge fler människor plats i en mer samlad stad samtidigt som mängden grönytor bevaras eller rent av ökar finns det en bra lösning, det är högre hus. Genom att bygga smala, slanka och höga hus med grönområden emellan fås en öppen och inbjudande stadsbild med plats för fler människor. Varför då inte bygga så?
  • Med en mer koncentrerad stad ökar antalet människor per yta. Det innebär större underlag för en bra kollektivtrafik, det innebär också större underlag för bra affärer, bra service och en mångfald av nöjen. Är inte det något att stäva efter?

Innan man kritiserar verktyg som olika typer av miljöavgifter, så bör man ta sig en funderare på vad det är för problem som ska lösas. Och en bra utgångspunkt är att det är den som skitar ner som ska betala.

Rimligt att trafik som smutsar ner ska betala för det

Centerpartiets riksorganisation presenterades nyligen ett nytt spännande och grönt  infrastrukturprogram. Samtidigt skrev partiledare Annie Lööf, i en debattartikel i DN att utöver Stockholm och Göteborg bör även städer i Linköpings storlek få möjlighet att införa trängselskatter, eller mer korrekt, trängselavgifter om man så vill.

Dagens trängselskatter har två syften, det ena är att minska trafiken på grund av att det inte får plats fler, dvs. trängsel. Det andra är att man vill minska trafiken för att minska utsläppen av koldioxid, kvävedioxid och andra hälsofarliga ämnen. I Stockholm och Göteborg finns båda problemen, men i bl.a. Linköping har vi bara det ena problemet, utsläpp.

Problemet i Linköping är inte stora trafikflöden och trängsel i trafiken och vägtullar skulle  varken vara effektiva eller lönsamma just i vår stad. Därför vill jag inte tala om trängselavgifter i Linköping utan om eventuella trafik-, och miljöavgifter som ett av flera verktyg för att komma tillrätta med utsläppen.

Tyvärr valde media att misstolka innebörden och förvrängde det hela till att påstå att Centerpartiet på riksplanet i ett konkret förslag vill införa trängselskatter i Linköping. Det är helt fel. Det finns inga förslag eller planer, vare sig från Centerpartiet nationellt eller från lokala håll. Det finns heller inga planer på att göra det i framtiden. Och det viktiga som gäller för Centerpartiets är att vi anser att alla beslut om att införa något sådan alltid ska göras på lokal nivå, närmast de som berörs, och inte komma uppifrån, dvs. från staten. Att förstatliga är aldrig rätt.

Men det är olyckligt att den här typen av sensationsjournalistik helt tog över, på bekostnad av de problem man med exempelvis trängselskatter eller, som jag väljer att kalla det, miljöavgifter vill lösa. Nämligen det stora problemet med fordonstrafikens negativa utsläpp, som både hotar, klimat, natur och vår egen personliga hälsa och Centerpartiet är ett parti som vill forma ett samhälle som skyddar oss människor, natur och klimat mot hälsofarliga utsläpp och klimatgaser.

Trots satsningar på förnybara drivmedel är svensk fordonssektor fortfarande till stor del fossilbränsle­driven och står idag för en stor del av våra koldioxidutsläpp som bidrar till jordens klimatförändringar. Därför är det positivt att Centerpartiet som ett av få partier tar detta miljöhot på allvar och lyfter fram konstruktiva förslag i det nya infrastrukturprogrammet.

Fakta kvarstår att vi behöver minska trafikens negativa klimat-, och miljöpåverkan och minska utsläppen av koldioxid och andra hälsofarliga ämnen. Det kan göras på flera olika sätt:

  • Öka mängden förnybara drivmedel i våra fordon och på så sätt fasa ut användningen av fossila bränslen i våra fordon
  • Minska trafiken med trafik-, och miljöavgifter samt begränsa olika gator och vägar. Avgifterna ska då gå till aktiviteter som främjar stadsmiljö och miljövänliga transporter och som allmän skatt.
  • Öka möjligheterna för att välja bort bilen och använda alternativa miljövänliga transportsätt, utbyggd kollektivtrafik, järnväg, cykelbanor, bilpooler, samdistribution, laddstolpar, och olika förmåner för miljöfordon.

Jag anser att vi behöver genomföra en grön skatteväxling där den som smutsar ner och släpper ut farliga ämnen ska betala för det, medan de som använder miljövänliga bränslen och transportsätt ska gynnas, med avgiftsfrihet och lägre kostnader.

Samtidigt får vi inte ha avgiftssystem som försämrar för den som inte har något alternativ till bilen, vilket många som bor på landsbygden inte har. Därför behöver vi satsa på nya miljövänliga lösningar också på landsbygden, t.ex. genom en utbyggd busstrafik med pendlarparkeringar i anslutning till de mindre orterna, eller att låta lokaltågen göra fler stopp.

Det är bra att staten öppnar för möjligheten att lokalt få bestämma om olika typer av trafikavgifter (som trängselskatter om man väljer den benämningen) med syfte att förbättra gatumiljö och minska utsläppen av klimatgaser. Samtidigt har jag alltid trott mer på morötter än på piskor för att få människor och samhället att frivilligt vilja ändra sig till det bättre.

Människor kommer även i framtiden att resa och använda sig av olika kommunikationsmedel, det är grunden i själva frihetstanken. Men målet måste vara att samtidigt få en helt fossilfri fordonspark i Linköpings kommun, ett led till att bli koldioxidneutral år 2025. Det gäller att snarast börja  arbeta för att ta fram en lokal, miljövänlig och klimatsmart infrastruktur och trafiksystem.

Samtidigt finns ett annat problem med trafiken. På grund av att samhället till stor del idag byggs med utgångspunkt ur bilismen och inte ur människans behov får det stora konsekvenser på vår kommunala ekonomi. Linköpings stad växer befolkningsmässigt men också geografiskt, då dagens stadsplanering går ut på att breda ut bostäder, verksamheter och affärer över större ytor vilket skapar mer trafik. Frånsett att värdefull åkermark försvinner måste då nya vägar, parkeringar och andra investeringar kopplade till bilismen byggas för miljardbelopp, pengar som jag hellre satsar på skola, vård och omsorg. Det handlar alltså om en prioritering. Är vi villiga att fortsätta pumpa ner miljarder i grus och asfalt istället för att få fler lärare i skolan, mindre förskoleklasser eller ge skäliga löner till sjuksköterskor och vårdbiträden? Tänk efter!

Jag anser att morgondagens stadsplanering inte ska styras av massbilismen utan vi måste tänka om. Jag är övertygad om att den gröna hållbara staden kommer att byggas tätare och högre. Med mer människor i staden kan vi får kostnadseffektiv kollektivtrafik och med korta avstånd till jobb, affärer, service och nöjen blir bilen många gånger överflödig.

I de Gröna påsarnas kölvatten – ibland undrar jag om inte folk vill verka dummare än de är

Ingen Linköpingsbo har väl undgått de gröna påsarnas intåg i sophanteringen. Många har väl inte heller undgått den (enligt mig ganska komiska) ”debatt” som omedelbart följde i dess kölvatten om vad som ska, och inte ska kastas i påsarna.

Tanken med de gröna påsarna är mycket gott, att samla in det hushållsavfall som går att röta och göra biogas av, där resterna sedan blir finfin växtnäring, istället för att som tidigare skickas till Gärstadverken för att brännas. Att bränna matavfall som innehåller mycket vatten är heller knappast ekonomiskt. Så ett plus i kanten för kommunen för detta miljö-, klimat- och kretsloppsinitiativ.

Tyvärr lyckades man från Tekniska Verken inte fullt ut förmedla den här nya ordningen utan att folk högljutt började klaga, främst på Correns Ordet Fritt-sidor. Och klagomålen hade sitt ursprung i det olyckliga ordval man gjorde i både reklam och informationsfoldrar från Tekniska Verken, att vi nu skulle börja kasta ”matrester”, när man egentligen menade oätligt ”matavfall”.

Det tråkiga med den här uppkomna debatten är att man, enligt min mening, uttryckligen väljer att missförstå, av oklar anledning. (För så dumma kan väl inte människor vara…) Man påstår att kommunen nu vill att vi inte bara ska slänga avfall från tillagningen utan ska slänga all den mat man inte äter upp, dvs. överbliven mat som går att äta dagen efter, eller kan utgöra grunden i andra maträtter, eller mat som passerat bäst före-datumet män fortfarande är prima vara. Detta för att man skriver matrester istället för matavfall. Men folk bör ju vara klokare än så och inse att Tekniska verken faktiskt bara menar det som inte går att äta, dvs, matavfallet även om man nu råkat skriva ”matrester”. De flesta bör förstå att det. Jag hoppas verkligen det i alla fall, och att de som nu opponerat sig bara sett det här som ett tillfälle att skälla på kommunen och Tekniska verken, (kanske bara för att man av lathet inte vill ha ännu ett kärl under diskbänken)

Självklart ska vi inte kasta fullt ätlig mat, vare sig det är överbliven mat från middagen (matrester) eller mat som just passerat bäst före datumet. Det gör inte jag. Lagad mat kan förvaras i kylskåp i flera dagar för att ätas kvällen efter, eller tas med som lunch på jobbet. Det mesta kan också frysas in. Mindre kött-, och korvbitar blir utmärkt pyttipanna, korvgryta eller stroganof. Bäst före-datumet har jag sen länge slutat bry mig om. Det är inte svårt att lära sig använda syn (t.ex. mögel), lukt (t.ex. dåliga ägg) och smak (sur mjölk och grädde) för att avgöra om matvarorna går att använda eller inte.

Att Tekniska verken ”klantat” till det i sitt ordval (som måste vägas med guldvåg om det ska ut till allmänheten) ska inte få ha den effekten att vi börjar kasta mer ätliga matrester och ökar på det matsvinn som idag ändå är alldeles för stort.

Och att det inte skulle bli något alls i påsen om man tog bort allt som går att äta, ger jag inte mycket för. Då lär man knappast äta något vegetariskt, skal och blast från potatis, morötter, lök, purjolök och palsternackor fyller snabbt påsen (speciellt om man odlar själv). Tillsammans med äggskal, kaffesump, och en del köttavfall blir det nog nästan några påsar i veckan för en barnfamilj.

En mer relevant fråga för oss medborgare är vilket som är bäst för klimat och miljö, att lägga matavfallet i gröna påsen för att göra gas på, eller att kompostera själv för sitt trädgårdsland istället…

Inget bra förslag med lägre ingångslöner – Få företagen att expandera istället

Många unga och invandrare står idag utan jobb. Ungdomsarbetslösheten ligger runt 25 % vilket är oacceptabelt. Vi behöver omgående nya förslag och reformer på hur vi får dem i arbete, för att de ska få en lön att leva på, en rättighet som gäller alla.

Folkpartiet  och också Centern har gått ut med förslaget att införa lägre ingångslöner för unga. Man tror att det skulle göra dem mer attraktiva i kampen om ett arbete. Personligen tror jag dock att förslaget inte skapar fler arbeten. Visst kan det göra att en eller annan anställer ytterligare en person då det inte längre kostar lika mycket (kanske mer inom offentlig sektor). Men många gånger kommer det att innebära att man väljer en med lägre lön före någon med erfarenhet men som pga sin ökade kompetens rättmätigt kräver en högre lön. Ett nollsummespel med andra ord. ( eller som på krogen ”en ut – en in”).

S har gått ut med andra förslag och mest handlar det om att avskaffa de jobbskapande reformer som Alliansen infört. Men också andra kontraproduktiva förslag har de kommit med. Moderaterna å sin sida har egentligen inga förslag alls på problemet, mer än att säga nej till lägre ungdomslöner. Inte särskilt konstruktivt det heller.

Lösningen med den höga arbetslösheten är knappast lägre ingångslöner, utan istället att få fler företag att anställa på grund av ökat personalbehov (vilket skapas av att verksamheten växer). Det kan fås genom fler nya företag. Men nystartade företag har många hinder att ta sig över innan den dagen kommer att de börjar anställa. Storföretagen har inte heller visat sig ha en ökande anställningsgrad när de växer, utan snarare tvärt om, pga effektiviseringar.

Därför behöver  fokus vara en klart ökad satsning på att få små och medelstora stabila och välmående företag att expandera. Många av dessa företag har inte tid, kompetens, eller pengar att kunna utveckla sitt företag, andra har av olika anledningar stagnerat och skulle behöva en ”knuff” framåt.

Satsningarna kan ske genom support och kunskap i form av verksamhetsutveckling, produktutveckling och företagande, HR-kompetens, regelförenklingar från myndighetshåll, snabbare handläggningstider hos myndigheter, vuxenutbildningar som skräddarsyr personalen, m.m. Fler som arbetar i privat sektor skapar sedan via skattsedeln möjligheter till fler jobb i offentlig sektor.

Den höga arbetslösheten i Sverige är idag ett stort samhällsproblem och något som främst har drabbat ungdomar och invandrare. Att vara arbetslös slår hårt på den enskilde när ekonomin inte går ihop, självförtroendet sjunker och saker som hälsa och familj blir lidande. Roten till barnfattigdom ligger också många gånger i att en eller i värsta fall båda föräldrar saknar arbete.

Så det är av yttersta vikt att se till att unga, invandrare och människor som står långt från arbetsmarknaden kan få ett arbete och egen försörjning. Men för det krävs extraordinära åtgärder.

Reformer som RUT och nu senast sänkt restaurangmoms är några sådana åtgärder, där den första visar sig fungera ypperligt och har genererat åtskilliga tusentals jobb, samtidigt som reformen genererar ett överskott och betalar sig själv.

Den andra reformen är ännu svår att bedöma, även om man från vänsterhåll gjort sitt bästa med att smutskasta den. Men vad vi vet så här långt är att, även om priserna i och för sig inte gått ner nämnvärt (vilket inte var huvudsyftet), så har platsannonserna ökat markant, enligt bl.a. Dagens Nyheter, jämfört med innan nyår då reformen infördes. Man kan också ställa fråga vad som hänt om inte momssänkningen införts. Hur många i restaurangbranschen hade riskerat sägas upp på grund av alltför små marginaler.

Den halverade arbetsgivaravgiften har också nyligen kritiserats för att vara dyr och inte kunnat skapa några nya jobb, det må vara sant eller inte, men också här kan man fundera på hur många som hade varit utan jobb om den inte halverats.

Centerpartiets och Alliansens reformer har alltså skapat jobb (eller förhindrat att människor blivit uppsagda) men det är långt ifrån tillräckligt. Fler bra förlag behövs. Men förslagen får inte vara kontraproduktiva som de flesta av de aktuella vänsterförslagen (V + S + MP), om rätt till heltid, avskaffande av RUT och ROT, borttagande av halverad arbetsgivaravgift och borttagande av restaurangmomssänkningen. De här förslagen lär inte minska arbetslösheten utan istället öka den.

Dåliga och icke fungerande förslag hör hemma i papperskorgen. Nu kommer dock mindre lyckade förslag inte bara från vänsterhåll, utan mindre genomtänkta förslag har nyligen presenterats av både Folkpartiet och av Centerpartiet. Innehållet är dock i stort sett samma, nämligen att man borde sänka ingångslönerna för ungdomar för att de lättare ska kunna få ett arbete. Och här ställer jag mig ganska skeptisk, tillsammans med flera partikolleger, Mattias Larsson, Frank Thoren Hall, Hans Lindqvist, Tim Anton Mannion.

Är det i själva verket höga löner som är det verkliga problemet? Tanken med förslaget är att det ska vara billigare att anställa en ung människa, men om nu inte halverad arbetsgivaravgift (Se ovan), som är ett sätt att göra det billigare att anställa, inte fungerar, varför skulle då en sänkt lön göra det?  Det blir ju samma netto i arbetsgivarens kassa. Incitamentet för att anställa fler måste ju då vara något annat och inte bara att det inte är lika dyrt att anställa längre.

(När det dessutom inte är en fråga för regering, eller riksdag, utan avgörs av arbetsmarknadens parter så är det kanske bättre att lägga krutet på att ta fram förslag som statsmakten har kontroll över istället…)

Det måste finnas andra och mer effektiva sätt. Visst är en del i det att sänka kostnaderna för företagen men det verkar som sagt inte vara det mest väsentliga. Och för att inte drabba de anställda med att i värsta fall inte få en rimlig lön att leva på, så bör ju andra avgifter minskas istället, som arbetsgivaravgiften där istället staten får betala.

Det måste istället handla om att ge företagen förutsättningar att expandera. För ett företag som inte vill växa, spelar det ingen roll att kostnaderna, oavsett om det är lägre löner eller lägre arbetsgivaravgifter. De kommer inte att anställa fler människor för det! Kanske om de är underbemannande, men sen har man nått maximal bemanningsgrad. Eller om man splittrar en persons lön på två, (men vem vill jobba för en halv lön?)

Jobben kommer istället bara att endera, nya företag växer fram, eller att befintliga företag expanderar och växer. Och det är här som statsmakten ska komma in. Jag skulle själv föreslå några saker som intuitivt bör vara bättre än lägre ingångslöner, där alla förslag handlar om att göra det enklare för företagens verksamhetsutveckling:

  • Fortsatt satsning på nyföretagande. (Gör det mycket enklare)
  • Hjälp till små nystartade företag att expandera
  • Satsa på att få existerande små och medelstora stabila och välmående företag som av olika anledningar stagnerat att börja växa
  • Minska myndigheters handläggningstider av ärenden kopplade till företags expansionsplaner
  • Se till att kommuner, landsting, stat och dess myndigheter skapar en positiv och serviceinriktad attityd bland sina tjänstemän gentemot företagare.
  • Ökad satsning på SFI (Svenska för invandrare) och främst det yrkesspecifika språket
  • Närmare samarbete med näringslivet och med fler privata initiativ

Fortsatt satsning på nyföretagande

Vi behöver fler nya företag som kan växa och anställa personal. Gör bokföring, deklaration och administration betydligt enklare. Här borde också t.ex. länsstyrelser eller kommuner kunna ställa upp med gratis konsultation för nyföretagare under de första 1-2 åren.

Hjälp till småföretag att expandera

När ett nytt företag passerat de initiala första åren är det dags att eventuellt expandera. Men för att växa och anställa krävs både tid, pengar och kunskap, vilket alla entreprenörer kanske inte har. Här skulle kommuner och deras näringslivskontor kunna gå in och stötta med resurser för att komma över den tröskel som många känner. Norrköpings kommun har funderingar i den här riktningen.

Få existerande välmående och stabila företag som stagnerat att börja växa

Mycket fokus har lagts på nyföretande och att det är där jobben ska komma. Men från att en entreprenör har startat ett företag, till att få företaget på fötter och intäkter tillräckligt för att kunna expandera tar tid och är inte alltid möjligt.

Här finns det en helt annan grupp av företag som mer fokus bör läggas på där möjligheterna för nya jobb är betydligt större. Det finns många företag runt om i landet som går bra, har bra ekonomi och bra produkter/tjänster alla med anställda. Men av olika anledningar har företaget sluta expandera.

Här bör man gå in och erbjuda hjälp och stöd för att se hur verksamheten kan utökas. Är det enkla problem som resursbrist, eller kunskap som saknas? Behöver man kanske hjälp med att hitta eller utveckla nya produkter eller tjänster för sin verksamhet? Eller behöver man extra kapital eller nya ägare, alternativt nya styrelsemedlemmar som kan hjälpa till att bredda verksamheten. Jag tror personligen att dessa företag har en enorm potential att skapa arbetstillfällen.

Här handlar det också om ett nära samarbete mellan företag och kommuner och få vuxenutbildningen att skräddarsy utbildningar för enskilda företags specifika kompetensbehov (Matchmaking). Sondera företagens behov, välj ut passande personer som är arbetslösa och intensivutbilda dem i just det som de behöver.

Minska myndigheters handläggningstider av företagsärenden

Det finns flera företag som inte kan expandera på grund av att byråkratsverige inte är snabbt nog. Här finns mycket att göra

Långa handläggningstider, t.ex. bygglov och miljöprövningar, från myndighetshåll innebär många gånger att företag förlorar dyrbar tid och pengar i olika investerings- och uppstartsskeden. Det ska inte behöva ta 1-2 år för ett bygglov eller annat beslut – för många företag handlar det om att genomföra expansionsplaner nu(!), för att marknaden är positiv, banklån möjliga, räntor inte ska behöva betalas ut i onödan, osv.

Därför måste vi arbeta för kortare handläggningstider . Handläggningstider är också olika på olika ställen i Sverige för samma typ av ärenden. För att eliminera negativa långa handläggningstider bör man kunna införa bötesstraff för myndigheter som tar för lång tid på sig

Se till att myndigheter skapar en positiv och serviceinriktad attityd gentemot företagare.

Det finns tecken på att det idag många gånger råder en negativ attityd bland myndigheternas tjänstemän gentemot företagare. Man ser oftast företag som något besvärligt och som presumtiva brottslingar. Hos många tjänstemän på länsstyrelsen finns många som mer arbetar mot, än med företagare.

Det är väsentligt att ändra attityden till företagare hos myndigheter kommuner och länsstyrelser. De ska vara ett stöd och inte ett hinder för befintliga företag och de som vill starta nya företag. Det är viktigt att arbeta med företagen, inte mot, och säga vad som är möjligt, inte vad som inte är tillåtet. Vi bör således arbeta för en allmän attitydförändring, eller med andra ord inpränta att ”Vi älskar företagare!”

Ökad satsning på yrkesspecifik SFI (Svenska för invandrare)

För att få in fler invandrare på arbetsmarknaden är språket A och O. En ökad satsning på SFI-undervisning (Svenska för invandrare) är då ett bra förslag. Det har också visat sig att man många gånger brister i den yrkesspecifika svenskan, dvs. alla facktermer. En ökad satsning på ”fack-svenska” för olika branscher skulle här göra stor nytta.

Närmare samarbete med näringslivet med fler privata initiativ

Att få näringslivet att ta ett större ansvar för sin egen arbetskraftförsörjning är också viktigt. Byggbranschen och IF Metall har varit ett föredöme under lång tid med att få in och utbilda sin personal med sitt lärlingssystem. Nu har också Volvo bestämt sig för att satsa på egen skräddarsydd utbildning av sin framtida personal. Heder åt sådana initiativ.

Reformera LAS

Det finns självklart fler förslag som bör utvärderas, t.ex. kan en reformering av LAS (inte avskaffande!) vara effektiv för att få in fler arbetslösa på arbetsmarknaden (Obs. bara för att det ev. skulle vara lättare att säga upp någon betyder det inte att alla företag skulle säga upp alla sina anställda bara för att de plötsligt fick chansen, vilket många vänsterdebattörer verkar tro…)

-

Jag är som sagt tveksam till lägre ingångslöner eftersom jag tror att det finns andra mer effektiva sätt att få människor i arbete. Men det kan dock mycket väl visa sig att lägre ingånglöner kan öka incitamenten för företag och offentlig sektor att anställa. Och det är i så fall bra.

Om man nu då äntligen ska titta på lägre ingångslöner, så är det fundamentalt att det sen finns en tydlig och klart märkbar löneutveckling, som på sikt gör att lönen kommer upp på dagens lönenivåer. Och för de som gör ett bra jobb, över dagens nivåer. Det får således inte bli en allmän lönesänkning och utebliven löneutveckling (s.k. lönedumpning) utan det handlar enbart om att sänka den initiala tröskeln in på arbetsmarknaden. Sen ska lönen växa med personlig utveckling, ökad kompetens, erfarenhet, ansvar och framför allt prestation. Och här håller jag med om principen att ”Kan man ingenting så blir det en lägre (ingångs)lön” samtidigt gäller principen att ”När man blir mer erfaren och presterar mer ska man ha en löneökning som motsvarar detta.”

Och det är väl här som kritiken mot lägre ingångslöner kan anses befogad. Löneutveckling krävs om lägre ingångslöner ska vara möjliga. Tyvärr är inte löneutveckling alltid fallet hos många arbetsgivare.

Ska man vara för lägre ingångslönemåste man också tydligt betona att det måste gå hand i hand med en bättre löneutveckling än idag där löneutveckling, och lönespridning, är låg eller närmast obefintlig. För alla som är för sänkta ingångslöner är det ytterst viktigt att poängtera att ”okej du går in på en lite lägre lön just nu men ett väl utfört arbete lönar sig!”

Sen är jag också lite fundersam till det Danielsson och Qarlsson skrev i sin debattartikel i Corren för en tid sedan. Syftet med förslaget är att få in unga som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Ett argument till sänkta ingångslöner för unga är då att ”När ett företag anställer och det kostar lika mycket att anställa en erfaren som en oerfaren faller valet allt som oftast på den som har erfarenhet.”. Problemet är ju att det hör förslaget inte skapar fler jobb. Antingen är det den unga som går arbetslös och den erfarna som får jobbet , eller tvärtom Ett nollsummespel med andra ord.

Sen kan det ju definitivt vara bra för den unga att på det här sättet komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig erfarenhet och möjlighet att göra lönekarriär eller byta till andra jobb. Men då har den ju å andra sidan ”skuffat ut” den erfarne i arbetslöshet. Vi behöver ju både jobb till den erfarne OCH den unga arbetslöse. Jag tror att vi främst bör lägga tid på företagsutveckling istället, både nya företag, men också medelstora stabila och vinstdrivande men som stagnerat i sin utveckling. Sätt fart på dem så kommer nya jobb…
Samtidigt läste jag också en mycket intressant ledare i SvD om C. Northcote Parkinson och hans lagar där han agerade ”som skarpögd kritiker av svällande administration i offentlig sektor och storföretag”. Parkinson myntade också en svensk lag som går hanterar förhållandet mellan välstånd och jobb. ”Sikta på välstånd, och du får sysselsättning. Sikta på sysselsättning, och du får allt annat än välstånd.” Han anser att det främst är ett ökat välstånd som ger fler jobb, men att det inte nödvändigtvis är tvärtom. Jobben är således en konsekvens av det högre målet av välstånd. En ny vinkling av jobbpolitiken.

Sen vill jag också passa på att kritisera Moderaterna som, dock i likhet med mig, är kritiska till lägre ungdomslöner. Men att som Moderaterna rata ungdomslöner rakt av, utan att ha alternativa lösningar på hur vi ska få fler i arbete är faktiskt ännu sämre. Till och med Socialdemokraterna har fler idéer och förslag även om de flesta är dåliga förslag och inte kommer att fungera. Men de försöker ju i alla fall lösa problemet. Det visar ju bara på att man inom Moderaterna inte har så mycket idéer och att man mer eller mindre slutat utveckla politiken utan nu bara ska förvalta den. Men det är väl det som rollen som ”statsbärande parti går ut på…

Vinterväglag kräver vinterdäck och då är dubbdäck bäst

Påskhelgen gav oss ömsom vackert vårväder och ömsom mer eller mindre snöstorm. Många hade säkert också hunnit byta till sommardäck inför påsken och fick en ganska slirig helg om de varit tvungna att ge sig ut på vägarna

Häromdan gick det att läsa om att man vill förbjuda användning av dubbdäck för att det damm som dubben river upp ur asfalten kan få människor att dö något tidigare än annars (enligt beräkningar handlar det dock endast om månader).

Men det är dammet som dödar, inte dubbdäcken i sig. Genom effektiv städning av dammet minskas mängderna radikalt. Men det är en kostnadsfråga, och i det valet kan snåla kommunalpolitiker göra det enkelt för sig och istället för en effektiv städning, förbjuda däcken.

Men ett ensidigt dubbdäckförbud har på flera ställen inte gett någon bättre luft eftersom det finns flera andra källor till det hälsofarliga dammet, bromsdamm, dieselmotorer, och det halkbekämpande gruset som dels mals sönder till farligt damm, dels också sliter upp asfaltspartiklar och grusets negativa effekter fås även av dubbfria däck, och så utsläpp från flyget! Sen har vi även de små nanopartiklarna som inte främst orsakas av dubbdäcken. Dessa kan vara mångdubbelt farligare. Det finns alltså annat som man hellre bör bekämpa än dubbdäcken. Dubben behövs även fortsättningsvis

Men det viktigaste skälet till att inte förbjuda dubbdäck är att de räddar liv, troligen fler än vad asfaltsdammet dödar. Dessutom handlar det om människor, i värsta fall barn som kan råka illa ut. Och hur cyniskt det än kan låta, så i valet mellan att förkorta liv med några månader och att förkorta liv med många år, ja hela liv, så kanske det inte är så svårt.

Åtgärderna för en bättre luft bör istället främst handla om städning, vilket man påvisat i Norrköping enligt en artikel i Extra Östergötland, men det handlar också om att generellt minska trafiken på vissa gator. Om man koncentrerar trafiken till färre gator blir det ju också mer effektivt och billigare att städa ofta. Ett förbud för dieselbilar och framför allt lastbilar kan också vara lovande. Lastbilstransporter till alla affärer, restauranger, m.fl. i stadskärnan bör istället samdistribueras. Varför ska 10 lastbilar köra till samma affär när en hade räckt???

I Norrköping kommer inget dubbdäcksförbud att införas som det ser ut nu. Trots att vissa forskare anser att dubbdäcken bör försvinna från hela södra Sverige (Men då har man knappast kört bil på en isig väg på östgötaslätten en vinter). I Linköping pågår en utredning och förhoppningsvis kommer man fram till samma sak som Norrköping, om någon form av omdöme finns bland politiker och tjänstemän. Så faktum kvarstår: Använd dubbdäck – Så räddar du rädda liv!



Utsikterna ökar för närproducerad mat i våra kommuner

Centerpartiet lämnade i mars in en Motion till Linköpings kommunfullmäktige som innebär att vi behöver ställa högre krav på  djurskydd vid upphandling av mat i Linköpings kommun. Att ställa högre djurskyddskrav i upphandlingar av livsmedel till kommunala verksamheter är ett starkt verktyg i arbetet för att stärka ett hållbart jordbruk med höga krav på djuromsorg och en minimal påverkan på natur och miljö, när vi producerar, spannmål, kött, grönsaker, ägg, frukt och mjölk.

En positiv effekt av skärpta upphandlingskrav är att det gynnar närproducerad mat, som i sin tur ger minskade transporter, vilket är positivt för klimat, matkvalitet och för djurens bästa. Det är också roligt att Miljöpartiet i Linköping har anslutit sig till vårt ställningstagande i den här frågan när det lämnat in en liknande motion.

I tidningen Extra Östergötland den 4 april skrev jag mer om detta:

Utsikterna ökar för närproducerad mat

Sverige har världens strängaste djur-, och miljöskyddslagar för att ge ett gott liv åt våra tamdjur och minimera den negativa miljöpåverkan som produktion av mat för med sig. Det gör att vi idag har världens mest miljövänliga och hållbara produktion av grönsaker, spannmål, kött och frukt, något vi ska vara väldigt rädda om, då det ger hög matkvalitet, glada kor, giftfria grönsaker, öppna landskap och biologisk mångfald.

Men för att behålla en hög djuromsorg och minimera ingreppen på vår natur är det helt avgörande att så många som möjligt väljer mat som tagits fram i enlighet med dessa stränga regler, oavsett ursprungsland. Ett stort ansvar vilar därför på oss konsumenter, restauranger, kommuner och landsting att inte välja utifrån pris utan hur det producerats.

Det har tidigare hävdats att EU:s regelverk hindrar offentlig sektor att ställa höga djurskydds- och miljökrav, men kommuner som Sigtuna som gjort just det, har fått rätt i domstol, vilket visar att det går att skärpa kraven i offentlig upphandling.

I Linköping har Centerpartiet därför tagit initiativ till en motion i kommunfullmäktige som föreslår att all mat som serveras i kommunens verksamhet ska produceras enligt de höga krav på djur-, och miljöskydd som föreskrivs i svensk lag, inhemsk som importerad. Kraven ska ställas i all kommunalt finansierad verksamhet, även hos privata aktörer som friskolor och äldreboenden.

Centerpartiet vill också öka lokal produktion för att minska transporter och främja vårt hållbara lokala jordbruk. Även om vi inte kan kräva närproducerat, öppnar höga djurskydds-, och miljökrav upp för de lokala matproducenterna. Det gör även vårt förslag om att kommunala upphandlingar ska delas upp i flera mindre delar.

Idag finns ett växande stöd för etisk djurhållning och miljövänlig odling vid produktion av mat. Strängare krav vid kommunal upphandling är ett steg i rätt riktning.

Robert Petersson, Ordf.
Centerpartiet i Linköping

Dubbdäck dödar – Men de räddar ännu fler liv

Nu har en forskargrupp beräknat att det partikeldamm som finns på högt trafikerade gator dödar ungefär 30 – 40 personer om året bara i Stockholm.  Det är tragiskt och något måste naturligtvis göras åt det här problemet.

En av flera osaker till partikeldammet är att dubbdäck river upp asfalten på torrt underlag. Men de är långt ifrån ensamma, mycket partiklar kommer också från dieselmotorer och bromsdamm. De sistnämnda avger ännu mindre partiklar än dubbdäcken och av många klassas de mindre partiklarna som ännu farligare.  Vanliga odubbade däck lär också slita upp asfaltspartiklar om än i betydligt mindre omfattning. Därför är det lite trist att man i den här studien endast vill förbjuda dubbdäck, men t.ex. fortsätta tillåta dieselbilar att spy ut farliga partiklar.

Att asfaltspartiklar i höga doser kan döda människor har denna studie visat men det finns alternativ till förbud. Det är t.ex. att städa gatorna oftare och på så samla upp dessa farliga partiklar. Andra mätningar har ju visat att man fortfarande har höga asfaltspartiklar också där man antingen har dubbdäcksförbud, eller i länder där man inte alls använder sig av dubbdäck.

Sen måste man också inse att dubbdäck räddar mängder med liv. Finns det någon studie på det? Naturligtvis går det inte att beräkna icke inträffade olyckor med dödlig utgång om man helt skulle sluta med dubbdäck, men att 30-40 personer då skulle omkomma i trafiken på grund av halka, (t.ex övergångsställen där det inte gått att stanna i tid) är inte orealistiskt högt.

Tyvärr verkar det inte finnas vinn-vinn-situation här frånsett att vi helt och hållet slutar åka bil vintertid antingen dör människor av partiklar eller så dör de i en trafikolycka. Men att dubbdäck  räddar fler människor än de dödar är min fasta övertygelse ända tills jag blir överbevisad. Och dubbdäcksdamm går ju dessutom att städa bort.

Så länge det finns förnuftiga politiker i Linköpings stadshus så lär det inte bli något dubbdäcksförbud här, tack och lov.  Jag är i alla fall inte den som indirekt vill vara orsak till att någon dör i en bilolycka.